scroll down
Jag har en lätt aversion mot reels. De ska vara snygga. Fartiga. Visa mycket. Och de borde vara enkla att göra. Men jag drar mig alltid för det. För det visar varken relationen till kunden eller vad filmen gjorde - för dem. Den visar bara... hur det såg ut. Inte att något av det betydde något.
Ändå ligger den här. För det efterfrågas. Förutsätts att man har. Något som visar att man kan hantverket - har bredden. Men det som faktiskt betydde något - och betyder något för dig - hittar du inte i dessa 60 klippta sekunder. Det hittar du i samtalet med mig - och i ditt eget behov.
Event är spännande. Att få kliva in i någon annans dag. En dag de planerat länge och sett fram emot. Och så är jag där, mitt i smeten, med en kamera, och får se den hända, men från ett annat perspektiv än de som bara tittar på scenen.
En sak jag återkommer till är att fånga vad folk faktiskt samlas kring - inte uppträdanden, eller baren - utan varför det är viktigt att ses och vad det ska leda till. Om utmaningarna, möjligheterna och vad de tar med sig därifrån.
Då blir filmen mer än ett minne över ”hur kul vi hade”. Den blir något som ett samtal kan fortsätta ifrån.
Jag filmar folk som inte bett om det. Och det där lät kanske värre än vad skulle.
Men jag filmer dem alltså inte i smyg - på uppdrag - eller för att jag ska ha betalt. Jag tycker om att vara nyfiken helt enkelt. På vem som sitter framför kameran, vad som driver dem, vad de svarar när jag frågar - oscriptat.
Det är sånt jag gör när ingen beställt något - på min egen tid, för att jag inte riktigt kan låta bli.
Men blir du nyfiken på att jag är nyfiken - på dig - och vill ha det på beställning - så säger jag sällan nej.
För mig som regissör ser processen när jag skapar ut som den alltid gjort. Det börjar alltid med en idé. En känsla av vad som behöver berättas - och varför. Det har inte förändrats av AI.
Vad som har förändrats är att fantasin nu kan bli verklighet. Att en idé kan bli en film - på studs. Att det som tidigare krävde en hel produktionsapparat - ett helt team - nu kan skapas av en person - med rätt intention. Bra eller dåligt?
Men intention är fortfarande ordet. Och det är fortfarande det svåraste. För hur skiljer vi på sant och falskt i en värld där sanningen blivit relativ? Hur bygger vi förtroende när vad som helst kan vara fabricerat?
För mig är sanning inte en teknik. Det är en avsikt. Det handlar inte om huruvida något ser verkligt ut - utan om det betyder något. Om det får dig att känna något.
Det är det jag är ute efter. Även med AI i händerna.
Så, jag ser AI som ett verktyg. Ett riktigt intressant sådant. Men någon måste fortfarande veta vad som är värt att berätta.